När Nobile räddades av flyglöjtnant Einar Lundborg
ARTIKLAR: På kryssning runt Svalbard Färder till Svalbard och Nordpolen
Fångstmän på Spetsbergen Fångstmannen som försvann
Den 25 maj år 1928 går larmet från stödfartyget Città di Milano. General Umberto Nobile och luftskeppet Italia är försvunna i polarhavet. De startade från Kungsfjorden på Spetsbergen två dagar tidigare, morgonen den 23 maj. Polarmeteorolog Finn Malmgren var med ombord. Ett enormt pådrag omfattande 1500 man, 18 fartyg och 22 flygmaskiner dras igång. Även Sverige bidrar och svenskarnas insatser kommer att ha en avgörande betydelse i räddningsarbetet.
Luftskeppet hade på sin väg från Italien, i mitten av april, passerat över Sverige. Ett svenskt militärt flygplan, hemmahörande på Malmslätts flygflottilj utanför Linköping, eskorterade Italia från Smålandsgränsen upp mot Stockholm. Befälhavare ombord på den enmotoriga Nieuportjagaren var flyglöjtnant Einar Lundborg. Samme flyglöjtnant utsågs att ingå i den svenska räddningsstyrkan.
De båda enmotoriga Hansaflygbåtarna, 255 och 257, flögs till Göteborg för nedmontering och ilastning på transportfartyget Tanja. Lundborgs enmotorig Fokker kom med tåget till Göteborg. Ytterligare en större tremotorig Junkerflygbåt, Uppland, skulle, liksom polarforskaren Roald Amundsen, flyga direkt till Spetsbergen via Tromsö. Kapten Tornberg utnämndes till chef för expeditionen vars manskap fraktades med tåg till Narvik för att där mönstra ombord på det inhyrda norska fartyget Quest. På kvällen den 10 juni avgick Quest och ankom Tromsö påföljande dags kväll. Den 13 juni lämnade man Tromsö och ankom till Kungsfjorden den 18 juni och fortsatte upp till Danskön dit man kom påföljande dag. Tanja med flygplanen ombord anländer senare samma dag. Man ankrade upp i Virgohamnen, d.v.s. Andrées hamn och började montera flygplanen. Junkerflygbåten Uppland landar dagen därpå efter att med bara en kort mellanlandning i Kungsfjorden ha flugit direkt från Tromsö. Från Amundsen hörs intet.
Vid denna tidpunkt hade en radiokontakt etablerats med de nödställda som befann sig någonstans nordost om Nordostlandet, d.v.s. nordost om östligaste Svalbard. Ett antal expeditioner var ute och sökte men den svenska basen vid Danskön var den mest framskjutna. Två ryska isbrytare, Malygin och Krassin, var på väg. Lundborg skriver om löjtnant Lützow-Holm som några dagar tidigare varit vid Karl XII:s land. Natten till den 18 juni hade han slagit läger på isen och låg och sov i sin sovsäck då han vaknade av att någon rörde vid sovsäcken. Han öppnade den i förhoppning att det var någon av Italiamännen. Till sin förvåning fann han istället, att det var en isbjörn, som gjorde honom en morgonpåhälsning.
Man visste att den skadade svensken Finn Malmgren, tillsammans med kaptenerna Zappi och Mariano, försöker att söka ta sig till Spetsbergens Nordkap. Malmgren hade dessförinnan dödat en isbjörn med en Coltpistol som tillsammans med proviant, tält, sovsäckar fallit ur Italias gondol vid kraschen. Den 21 juni siktas Nobile och de andra nödställda på isen från ett flygplan. Varken Malmgren grupp eller Amundsen är ännu funna.
De båda Hansamaskinerna företog en tur till Nobiles grupp för att släppa ned förnödenheter, bl.a. whisky, cigaretter, en uppblåsbar gummibåt, några lådor pemmikan samt medikamenter av olika slag. De släppte också ned ett brev till Nobile med uppmaningen att förbereda och markera ett flygfält så att Fokkermaskinen skulle kunna landa på isen.
På kvällen den 22 juni får Lundborg order – ”Du skall imorgon landa hos Nobile.” Nästa morgon startar Lundborg tillsammans med sin mekaniker Schyberg i Fokkern från Amsterdamön där den monterats. De eskorteras förbi Hinlopensundet och vidare österut av de båda Hansorna. Lundborg skriver – ”Som några små mörka knappnålshuvuden upptäckte jag ett par mänskliga varelser bredvid en svag rökstrimma!” Det var lägret. Lundborg gjorde några överflygningar och gick sedan ner för att känna på isen några gånger innan han landade på skidorna. Han lät motorn vara igång – ”ty det hade just varit en snygg historia om jag väl kommit ned på isen men inte kunnat starta därifrån igen p.g.a. motorns trilska…..ty att motorer kunna taga humör veta alla motormän”.
Nobile hade brutit benet och armen men ville ändå vara den siste att bli upplockad. Han övertalades dock av Lundborg att bli den förste eftersom han behövdes på Città di Milano. Lundborg drar på fullgas på sin 450 hk Jupitermotor medan männen håller i vingspetsarna. På Lundborgs tecken släpper de och Fokkern skjuter fart framåt. Med nöd och näppe lyckas de lyfta, nu med både Schyberg och Nobile i den bakre sittbrunnen, bara 15-20 meter före skruvisvallen. Nobiles hund Titina är med. Nobile fördes till Ryssön på nordostlandet där den ena Hansan väntade med ostsmörgås, biff, stekt potatis, whisky och cigaretter invid en öppen eld.
Lundborg ger sig ånyå iväg för att hämta de återstående, den här gången med aktre sittbrunnen tom. På väg ut börjar Jupitermotorn hosta. Efter ett tag repar den sig och Lundborg fortsätter. Strax innan han ska landa börjar den hosta igen och han tvingas nödlanda. Det är nu senare på dagen och solen har börjar smälta snön på isen. Flygplanets ena skida gräver ner sig, sedan den andra också. Flygplanet slår runt och blir liggande med Lundborg hängande upp och ner i bärselarna. Så var Nobile utbytt mot Lundborg! Han fick överta Nobiles sovsäck.
De följande veckorna blev det dåligt väder med omväxlande dimma och storm vilket omöjliggjorde vidare hjälpinsatser. På flygfältet stod det en halv meter vatten täckt av en tunn isskorpa. Något annat skidflygplan fanns ej heller tillgängligt. Isbrytaren Krassin var dock på väg. Efter två veckor beslutar sig Malmgren för att försöka ta sig över isen till Storön men då dyker den ena Hansan upp ur dimman och kastar ner tre paket proviant. Junkern Uppland ska senare komma med mer förnödenheter. Dagen därpå, den 6 juli, lyckas Schyberg landa med en Moth som anlänt bara någon dag tidigare. Han får med sig Lundborg som förs till Nobile ombord på Città di Milano.
Den 12 juli når Krassin fram och räddar först de återstående i Nobilegruppen och senare även de två återstående i Malmgrens grupp. Malmgren själv hade man tidigare tvingats lämna döende på isen. Amundsen återfanns aldrig.
Lundborg återkommer till Linköping den 31 juli. Han mottogs av telegram och lyckönskningar för sin räddningsinsats. En förmögen amerikansk dam ger ett giftermålsanbud – ”Om icke kärlek skulle uppstå, vill jag dock bära kaptens namn. Redan på förhand vill jag försäkra Eder, herr kapten, att Ni får ha hur många förbindelser som helst, bara jag som sagt får bära Edert namn.”
KÄLLA: När Nobile räddades, Einar Lundborg, Hugo Gebers förlag, 1928
Björn Esping, Husby säteri, 61490 Söderköping
tel 0121-20039, e-post: Bjorn@Esping.net