Drottningen av Saba och den heliga förbundsarken Av Björn Esping, www.esping.net ARTIKLAR: Vandring i Simiensbergen Städerna Lalibela och Gondar Människans ursprung Abessinienkrisen och den italienska ockupationen KARTOR: Norr om Simiensbergen men söder om Eritrea ligger staden Axum. I dess omgivningar hittas lämningar från 4000-3000 f.kr. då de nomadiserande boskapsskötarna blev bofasta och började odla marken. Befolkningen hade sannolikt förbindelser med det gamla Egypten. Somliga hävdar till och med att den egyptiska civilisationen uppstod ur den etiopiska genom att guden Osiris, omkring 3000 f.kr., förde det etiopiska folket till nuvarande Egypten. Den pre-axumitiska, sabaeiska, högkulturen växte fram och hade sin glansperiod 1000-400 f.kr. Den etiopiska muntliga traditionen förtäljer att Noaks son vars namn var Etiopik bosatte sig i Etiopien. Hans son Aksumai grundlade Axum och den dynasti som härskade i mellan 52 och 97 generationer. Den sista och största av dessa härskare var drottning Makeda av Saba som när hon regerade på 1000-talet f.kr. hade en flotta bestående av 73 skepp och en kamelkaravan bestående av 520 kameler som bedrev handel med Mellersta östern och Indien. Det sabaeiska eller axumitiska riket innefattade nuvarande Etiopien, Eritrea, Somalia och Jemen. Vid denna tid regerade kung Salomo, Davids son, över Israel (regeringstid 965-926 f.kr.). Han var vida omtalad för sin stora vishet. Drottning Makeda av Saba reste därför till Jerusalem för att besöka kung Salomo. De utvecklade en stor vänskap och hon konverterade till judendom. Hon blev dessutom gravid innan hon återvände till Axum där hon födde sin och Salomos förstfödde son Menelik. Vid 22 års ålder återvände Menelik till sin far Salomo för att ta del av sin fars vishet och undervisas om Moses lag. I Jerusalems tempel, som Salomo låtit bygga, förvarades judarnas heligaste artefakt, förbundsarken. Den heliga kistan, arken, innehöll de två stentavlor med lagar som Moses fått mottaga av Gud på berget Sinai. Efter tre år återvände Menelik till Axum. Han ledsagades av 1000 man med representanter från alla de förnämsta judiska familjerna. Med tillbaka var överersteprästens son Azariah. I drömmen blev Azariah tillsagd att det var Guds vilja att de skulle ta med förbundsarken. Han berättade drömmen för Menelik som blev upprörd men även han fick samma dröm så de tog med arken. När Salomo upptäckte bortrövandet skickade han trupper efter Menelik men på vägen fick även han samma dröm varför förföljandet avbröts. Traditionen förtäljer att den nu finns inlåst i heliga Marias kyrka i Axum. Endast en nu levande person ska ha sett den. Menelik grundlade den Salomoiska dynastin i Etiopien som med vissa avbrott härskade i nära 3000 år fram till kejsar Haile Selassies död 1974. Om historien är sann vet vi inte. Enligt bibeln ska arken ha förvarats i Jerusalems tempel som förstördes av babylonierna 587 f.kr. Men kanske försvann arken långt dessförinnan? Inte någonstans i bibeln nämns att babylonierna skulle ha tagit den. Kanske gömde prästerna undan den för kung Manasseh (687-642 f.kr.) som skrämde upp de religiösa ledarna genom att ohelgaförklara templet. Samtida med Manasseh etablerade sig en judisk koloni på Elefantineön vid Assuan i Nilen där de byggde ett tempel med Jerusalems tempel som förebild. Det är möjligt att arken gömdes där. Templet förstördes dock av egyptierna 410 f.kr. och judarna tvingades fly. Kanske flydde de till Etiopien med arken. Munkarna i Tana Kirkosklostret på en av öarna i Tanasjön strax söder om Simiensbergen hävdar att arken förvarats där i 800 år fram till dess kung Ezana kristnades på 300-talet e.kr. då den ska ha överförts till Axum. Axumriket tappade med tiden betydelse men blomstrade åter upp vid tiden för Jesu födelse och 600 år framåt. Jemen ingick som en del av kungadömet. Under denna tid utgjorde Axum en av de viktigaste och teknologiskt mest framstående civilisationerna. Handel bedrevs med Indien, Arabien, Persien och Rom. På 200-talet ansågs Axum jämte Persien, Kina och Rom vara ett av de fyra största kungadömena i världen. Kung Ezana var den mäktigaste av Axums kungar. Han utvidgade riket och lät resa väldiga obelisker både kring staden Axum och så långt västerut som vid Nilen och Atbarafloden. Den största var 33m men har störtat. Ingen vet hur de har burit sig åt för att resa dem. Kung Ezana influerades av två syriska kristna, Frumentius och Aedissius, och lät 337-40 e.kr. kristendomen bli rikets officiella religion. Uppfattningen är dock att etiopierna fick kontakt med den kristna tron redan omkring 50 e.kr., d.v.s. bara något årtionde efter Jesus död. Ezana lät bygga den första kristna kyrkan i Axum där förbundsarken senare placerades. Frumentius vigdes till biskop. Axum är ännu idag centrum för den etiopisk ortodoxa kyrkan som är unik genom sina starka judiska inslag och traditioner. Källor: Nationalencyklopedin, Bra Böcker 1992, The Times Atlas of the World, Times Books 1997, Ethiopia, Bradt Travel Guides Ltd 2006, Bonniers världshistoria, Bonnierfakta bokförlag AB 1982 |