Människans ursprung

Av Björn Esping, www.esping.net

ARTIKLAR:      Vandring i Simiensbergen      Städerna Lalibela och Gondar     Drottningen av Saba och den heliga förbundsarken      Abessinienkrisen och den italienska ockupationen

KARTOR:          Riftdalen

Riftdalen är den stora sprickbildning som börjar i Jordandalen och fortsätter genom Döda havet (ytan 375 m.u.h.) och vidare ut i Aqabaviken för att sedan fortsätta längs Röda havet, tränger in i afrikanska kontinenten genom Danakilsänkan (lägsta punkt 116 m.u.h.) i nordöstra Etiopien, fortsätter ner genom Turkanasjön i Kenya vidare söderut genom Magadisjön, Natronsjön, Malawisjön och vidare söderut till Mocambiquekanalen i Indiska oceanen. En förgrening sker i Malawisjöns norra del. En nordvästlig gren går genom Tanganyikasjön, Kivusjön och norrut genom Albertsjön som ligger mellan Zaire och Uganda. Vid sjöns utlopp i norr bildas den vita Nilen som i Khartoum i Sudan strömmar samman med den blå Nilen varefter den kallas blott Nilen. Merparten av Nilens vatten kommer från den blå Nilen (90%) som rinner ut från Tanasjön i norra Etiopien. Sjön har sitt tillflöde från Simiensbergen norr därom. Det spekuleras i om den afrikanska kontinenten i en avlägsen framtid kan komma att splittras längs Riftdalens gravsänka så att den östra delen bildar en egen kontinent ute i Indiska oceanen. Afrikas tre högsta berg Kilimanjaro (5985 m), Mount Kenya (5199 m) och Ruwenzori (5110 m) liksom Mount Elgon (4321 m) är utslocknade vulkaner invid Riftdalen.

Det är således mycket dramatik i och kring Riftdalen och det är också här de äldsta fynden av människans anfäder gjorts. År 1924 fann forskaren Raymond Dart, i en grotta vid byn Taung i Sydafrika, skelettdelar av en människoliknande varelse. Hålet i skallbasen där kotpelaren stödjer låg centralt och inte i bakkanten som hos aporna. Han drog därför slutsatsen att varelsen måste ha haft en upprätt gång. Åldern kunde bestämmas till 2.5 miljoner år. Han benämnde arten Australipethecus africanus. Det spekulerades omgående i om detta var ett förstadium till människosläktet Homo sapiens? Under 1960-talet gjorde det arkeologiska forskarparet Mary och Louis Leakey nya fynd i Olduvai klyftan i Tanzania. Man hävdade att det funnits åtminstone två typer av Australipethecus. En annan art A. robustus, yngre och betydligt grövre än den mer lättbyggde A. africanus, blev funnen.

År 1972 gjordes ytterligare fynd. Den här gången vid Turkanasjön i norra Kenya. Man kunde fastställa åldern på det där funna kraniet till 1.9 miljoner år. Man konstaterade också att kraniets hjärnvolym var väsentligt större än för de tidigare fynd som gjorts. Detta måste vara lämningar efter en betydligt mer människolik släkting än de fynd man gjort tidigare. Arten kom att benämnas Homo habilis. Bara några år senare, 1974, gjordes ett intressant fynd uppe vid Hadar i Danakilområdet i norra Etiopien av forskaren Donald Johanson från Berkeleyuniversitetet. Ett i det närmaste komplett kvinnoskelett blev funnet. Man gav det namnet Lucy. En datering visade att det var 3.18 miljoner år gammalt. Man benämnde arten Australipethecus afarensis. Nu började man också fundera på om inte Homo och Australipethecus utgjorde två parallella utvecklingslinjer med gemensamt ursprung. Hittills hade uppfattningen varit att Homo varit en direkt utveckling av Australipethecus. Även om båda hade upprätt gång så uppvisar hjärnstorlekarna påtagliga skillnader.

För 3.6 miljoner år sedan hade, i norra nuvarande Tanzania, vulkanen Sadiman utbrott. Himlen förmörkades av aska och lava flöt sakta utefter bergets sidor ner på slätten. Skogens och savannens invånare flydde. Sextionio fotavtryck från två av våra anfäder som flydde över den nästan stelnade lavan finns sedan dess bevarade. Dessa upptäcktes 1978 av Mary Leakey. Det är sannolikt spår efter A. afarensis.

År 1984 fann man vid Turkanasjön lämningarna efter en 1.6 miljoner år gammal pojke ”Turkanapojken”. Pojken tillhör arten Homo erectus som senare utvecklats till Homo sapiens, dvs den nu levande arten av Homo. H. erectus spred sig från Afrika till Asien och fynd har gjorts bla på Java i Indonesien (700 000 år gammalt). År 1992 fann Johansons lag ett kranium bara 10km från platsen i norra Etiopien där Lucy blev funnen. Det var betydligt större än Lucys men av samma art A. afarensis. Dess ålder är cirka 3 miljoner år. Den 21 september 2006 kunde man i Svenska Dagbladet läsa om ännu ett fynd i samma trakter – ett 3.3 miljoner år gammalt barnskelett – ”Lucys baby”.

På 1960-talet trodde man att apornas och människornas utvecklingslinjer skiljde sig åt för 20 miljoner år sedan. Med hjälp av DNA-analys har man på senare tid kunnat visa att förgreningen mellan människan och schimpansen, som är den mest utvecklade apan, ligger betydligt närmre i tiden, troligen för 4-6 miljoner år sedan. Våra gener överensstämmer till mer än 99%. Forskarna har visat att den nuvarande savannen för 6 miljoner år sedan utgjordes av regnskog men att det då inträffade en klimatförändring som ledde till en uttorkning och den nuvarande savannen bildades. Den täta markvegetationen försvann. För att nå upp till trädens blad måste man nå högre. Schimpansen slogs antagligen ut och en människoliknande upprest varelse började utvecklas.

Men helt nyligen, år 2005, fann man tänder efter en schimpans som levt för 500 000 år sedan i Riftdalen vilket visar att upprätt gång inte alls var en nödvändighet för överlevnad på savannen. Schimpanser och människoanfäder levde troligen sida vid sida och kanske till och med tillsammans. Det är inte omöjligt att de även parade sig med varandra och bildade bastarder. Den därvid uppkomna hannen var troligen steril men inte honan som för att fortplanta sig måste para sig med en hanschimpans. I Djuraböknen i Tchad fann Michel Brunet år 2001 ett 7 miljoner år gammalt kranium efter vad man tror kan vara en sådan bastard (Toumai).

Nya fynd görs och andra arter upptäcks. Vid Turkanasjön i norra Kenya har man funnit ytterligare en art, A. anamnesis. Tim White från Berkeleyuniversitet tillsammans med den etiopiske forskaren Berhane Asfaw har, invid Aramis i Etiopien, nyligen funnit 4.4 miljoner år gamla rester av en art som skiljer sig från Australipethecus och som därför kallas Ardipithecus ramidus. Kanske utgör denna art skiljelinjen mellan människan och hennes närmaste släkting schimpansen?

År 2001 annonserades ännu en uppseendeväckande nyhet ut i världen. Käkbenet och andra delar av en 5.8 miljoner år gammal Ardipithecus ramidus hade några år tidigare upptäckts i norra etiopiska Riftdalen av Yohannis Haile Selassie, en ung forskarstudent. Fossilerna uppvisar klara likheter med både schimpans och människa.

Det är många frågor och stor osäkerhet i historie- och utvecklingsbeskrivningen eftersom många pusselbitar fattas. Många arter levde sida vid sida. Arter av Homo och Australipethecus levde parallellt liksom de olika släktena av Homo överlappade varandra. Homo sapiens neanderthalis (200 000 – 30 000 år sedan) överlappade exempelvis Homo sapiens sapiens (100 000 – nu). Samtliga arter av Australipethecus är utdöda varav den senaste Australipethecus boisei sannolikt dog ut för 1 miljon år sedan.

Ett ”släktträd” skulle kunna se ut som följande med flera varianter av utvecklingslinjer. Aporna skiljde sig från hominiderna som är ett samlingsbegrepp för människan och människoaporna (schimpans, gorilla och orangutang) för 15-25 miljoner år sedan. Orangutangen bildade senare en egen gren och ytterligare senare gjorde även gorillan det. För 4-6 miljoner år sedan skiljdes schimpans- och människogrenarna åt och Ardipithecus ramidus är den gemensamma anfadern. Sedan gick utvecklingen antingen direkt mot Homo eller först via Austalipethecus anamnesis över till Homo eller troligare via Australipethecus anamnesis och Australipethecus afarensis eller kanske till och med Australipethecus africanus till Homo. Homo sidan utvecklades sedan sannolikt mer linjärt från Homo habilis till Homo erectus till Homo sapiens och Homo sapiens sapiens (nutida människan).

Det var mycket Homo. Jag tänkte på att homosexuella ofta kort kallas ”homo”. Det är ju lite lustigt eftersom alla människor är homo, nämligen Homo sapiens. Även ordet homosexuell är ju lite lustigt. Betyder inte ordet bara att homo, dvs Homo sapiens, parar sig med varandra i stället för med andra arter?

Källor: Nationalencyklopedin, Bra Böcker 1992, The Times Atlas of the World, Times Books 1997, Ethiopia, Bradt Travel Guides Ltd, 2006, National Geographic, nr 2, 1997 och nr 12, 2006, Svenska Dagbladet, 21 september 2006, Illustrerad Vetenskap, nr 1, 2007